Index Media Tävlingskalender Kontaktpersoner Galleri Länkar Resultat Regler Reportage Info

Saxenborgsracet 2002

Sexton laddade piloter hade mött upp på stranden nedanför Saxenborgs Pensionat utanför Grangärde. På grund av en lokal influensaepidemi så fattades det inledningsvis några funktionärer, men detta löstes snabbt på briefingen genom att några frivilliga supporters från ”Sala Hemvärn” tog plats i banan och domarsysslan fördelades mellan diverse piloter.

Sann pylonanda - problem är till för att lösas! I depån före tävlingen var det lite av prylbytardag… Micke Sundkvist hade slut på långa M3-skruv till ljuddämparen på Webran så undertecknad bistod med en, samtidigt som jag lämnade tillbaka hjulet som jag lånade i Falun.

Pär Gjervaldsæter hade servat motorn och skruvat fast allt utom ljuddämparen som låg hemma på byggbänken…(nästan lika humoristiskt som när Jonas Hagberg kom till en tävling för många år sedan och klagade på farten i kärran – inte så konstigt med propellern vänd baklänges!) Hursomhelst så hade Pär Björk, min mek för dagen tagit en dämpare med sig, (troligtvis för att han inte hade något större förtroende för min lagning med kemisk metall…) så Pär lånade Pärs dämpare. Väderleksrapporten hade sett lovande ut med sol men den var inte helt anpassad till verkligheten, snålblåst och inte alls lika många plusgrader som kostymnissen i varma TV-studion hade lovat… Nåväl, vinden låg i alla fall rakt i banan så det var inget större problem med flygningen, om man bortser från att pylonerna inte stod där dom brukade göra, eller också berodde det på att man blir rostig av ett par års frånvaro, och så förstår jag inte varför jag alltid blir lottad i första heatet…

Det var stundtals hårda fighter runt pylonerna och det var riktigt roligt att vara med och slåss igen, tja – slåss och slåss men blir man ärligt frånåkt så klagar inte jag i alla fall!

Efter ett par tätt placerade heat i början av tävlingen så var det dags att greppa startflaggan ett tag och det kändes mer hemtamt (hemska tanke?) men plötsligt hördes ett krasande ljud på startlinjen då Micke Sundkvists mek råkat fippla in spaden i propellern när han skulle byta grepp på kärran inför starten, snacka om otur! Mot slutet av tävlingen blåste ettans pylon omkull så det blev några heat med buren som riktpunkt, men det gick bra det också. Lagom tills kvalen var avklarade öppnade matsalen och det var dags för en bit mat, väldigt trevligt att komma inomhus en stund och trimma nerverna inför finalerna!

Mätta och belåtna så stegade C-finalisterna Peter Snell, Kenneth Johansson, Pär Gjervaldsæter och jag själv mot startlinjen, nu skulle det bli åka av! Motorerna varvades upp, startflaggan syntes i ögonvrån, och så iväg! Lågt för att inte tappa fart, lägg upp och vänta på mekens ”NU” och så dra så att spaken kroknar! Och precis likadant gjorde Pär, och på exakt samma ställe med en kaskad av balsa, cellplast och klädsel som följd… kroppen for som ett spjut mot isen och plånboken började rotera i plågor när isen kom i vägen, kaskad nummer två, fast utan cellplast den är gången… Kenneth gick vidare till B-finalen där Tiit Pöllupüü, Thomas Nyholm och Bengt ”Blippen” Johansson väntade, tyvärr har jag ingen uppfattning om vad som hände i vilken ordning i den finalen på grund av en promenad till fastlandet med ett lätt modifierat ryggskott men Tiit dök upp på startlinjen i A-finalen tillsammans med P-O Håkansson, Thomas Eriksson och Jocke Arnesson så jag förmodar att han vann den striden! Efter ett visst dribblande fram och tillbaka med frekvensbyte så var det dags att åka, en tät och bra final där Thomas drog det längsta strået med Tiit som tvåa, Jocke trea och P-O på fjärdeplatsen.

Stort tack till arrangörerna och funktionärerna för en bra tävling!

Vi syns i Borlänge!

Nr.0 /Magnus Östling

P.S. Har någon en ljuddämpare till en Webra?
Min är trasig… D.S.